Bussplan Stockholm: Elbussar

Elbussar på väg

Syftet med Bussplan Stockholm är att visa hur Stockholm kan använda sig av eldrivna bussar och därmed erbjuda stockholmarna en busstrafik som är tyst och ren.

Genom denna omställning minskar:

  • energiförbrukningen med mer än 70 procent,
  • utsläppen av koldioxid med 65 procent
  • utsläppen av kväveoxider och partiklar med cirka 90 procent.
  • bullret minskar radikalt – bussarna åstadkommer inte mer buller än vad som uppstår vid ett vanligt samtal.

Dessa miljömässiga förbättringar kan uppnås med fortsatt god ekonomi.

Från demolinje 73 till Bussplan Stockholm

Stockholms läns landsting beslutade att med början under hösten 2014 etablera linje 73 som en demolinje med eldrivna bussar (laddhybrider). Stockholm var därmed först med en komplett linje med kommersiell elbuss-trafik med snabbladdning i den krets av städer som nu inleder övergången till eldrivna bussar.

För Stockholms läns landsting blev nästa steg att göra en plan för att ställa om hela innerstadstrafiken med start 2016. Då skulle elbussar komma att vara i serieproduktion med konkurrenskraftiga priser. De eldrivna bussarna ger helt nya förutsättningar att tackla den moderna stadens transportbehov. Med eldrift får man två-fyra gånger så lång körsträcka för samma mängd energi som vad man får med alternativa drivlinor och därtill radikalt minskade utsläpp och minskat buller.

Hur genomförs förändringen?

Utbytet av biogasbussar föreslogs ske linje för linje – med början på de linjer som var miljömässigt hårdast belastade.

Stockholms stads miljöförvaltning har tagit fram ett underlag för Bussplan Stockholm i form av en lista på busslinjer på ett 60-tal gator som är lämpliga att elektrifiera med hänsyn till två faktorer:

  • luftkvalitetsförordningen miljökvalitetsnormer för partiklar (PM10) för att skydda människors hälsa samt att uppfylla krav i EU-direktivet 2008/50/EG.
  • bullernivåer (över 60–62 dBA dygnsekvivalent)

På denna lista fanns gator som Hornsgatan, Götgatan, Folkungagatan, Kungsgatan, Sveavägen, Sturegatan, Valhallavägen, Odengatan, Fleminggatan, Sankt Eriksgatan, Skeppsbron.

Busslinjerna utrustas med snabbladdningsstationer vid ändhållplatserna (laddtid sex minuter). Det behövs mellan 70 och 90 laddningsstationer för att klara hela busstrafiken i Stockholm, d.v.s. det skulle krävas knappt tio installationer per år under tio år. Hållplatserna blir väderskyddade torg och inomhushållplatser.

Omställningen sker inom ramen för existerande linjesträckningar och tidtabeller. Ytterligare fördelar kan uppnås om/när linjenätet och tidtabeller justeras för att skapa optimal nytta av den nya teknologin. Gasdrivna bussar i innerstadstrafik ersätts när de är föråldrade eller används för förstärkningstrafik eller flyttas för att betjäna busslinjer med längre sträckning och mindre tättbefolkade områden utanför innerstaden.

Förnyelsen av bussflottan sker på grundval av den upphandling som var gällande för busstrafiken i innerstaden. Inköp av bussar sker under konkurrens mellan många bussleverantörer och leverantörer av laddningsstationer. Det kommer inte att behövas några extra bussar eller ändrade tidtabeller på grund av den nya teknologin.

Omställningen i praktiken: Hornsgatan

Hornsgatan på Söder passeras av busslinjerna 43, 55 och 66, som trafikeras med 25 bussar. Första bussen passerar kl. 04.58 på morgonen och sista bussen stannar vid hållplats Sofia kl. 00.31 på natten.

Ljudet från bussarna ska störa lika lite som ljudet från ett vanligt samtal från förbipasserande gångtrafik. Inga avgasemissioner kommer att förekomma och inbromsningar sker helt elektriskt (utom vid nödbromsning) på ett sätt som gör att bussarna inte emitterar några partiklar från bromsbeläggen.

Vilka blir miljövinsterna på dessa tio busslinjer?

WSP har gjort en utvärdering av miljöeffekterna av användning av biogasbussar respektive nya plug-in och elbussar på de tio busslinjerna i Stockholms innerstad, vilka redovisas i WSP rapporten. Jämförelsen visar att energiförbrukningen minskar med cirka 70 procent och utsläppen av koldioxid minskar med drygt 65 procent när man ersätter gasbussar med eldrivna bussar.

CO2 Ton Energi Miljoner kWh Buller db
Gasbussar Biogas (Euro VI) 3238 39 80
Plug-in/elbussar (Euro VI) 1126 12 65

Dessa miljömässiga vinster har omräknats i samhällsekonomiska vinster i tabellen nedan enligt ASEK och enligt (ET 2013:6).

Exempel Buller CO2
Kostnad för Linje 1 kr/km kr/km
Gasbussar (Euro VI) 3,79 0,59
Plug-in/elbussar (Euro VI) 2,05 0,22

Samhällskostnaden minskar överlag redan med de förutsättningar som kan erbjudas. Utvecklingen går snabbt framåt och skillnaden förväntas öka ytterligare till fördel för elektrifierade fordon.

Hur ställer man om från biogas till eldrift?

Övergången från diesel till biogas har inneburit ett stort miljömässigt framsteg. Nu finns det möjlighet att ta ett nytt steg. Den biogasproduktion som finns för Stockholms innerstadsbussar kan användas med tre gånger högre effektivitet för elektriskt drivna bussar jämfört med bussar med konventionella biogasmotorer. Det är detta som beskrivs som ”smart biogas”.

Två tekniklösningar kan användas:

  • högeffektiva moderna gasturbiner för centraliserad kraftvärmeproduktion
  • lokal småskalig kraftvärmeproduktion med förbränningsmotor-generatorset för jordbruk.

Ytterligare en fördel är att denna biogasbaserade el även kan användas för den spårbundna trafiken i Stockholm.

Resultatet av omställningen

Ekonomisk hållbarhet

Den ekonomiska hållbarheten tar sig uttryck i att kollektivtrafiken kan leverera mer värden för samma pris. Det gäller nytta för passagerarna i form av lägre buller, lägre emissioner och minskad stress. Omställningen ger också bättre arbetsmiljö för bussförarna, underlättar rekrytering och ökar engagemanget.

Miljöfördelar

Elektrifieringen är en förutsättning för att landstinget och staden ska uppfylla gällande energi- och klimatmål för 2020 och de nya som är på väg att etableras för 2030. Det gäller energiförbrukning, emissioner och buller.

Social hållbarhet

Den sociala hållbarheten kommer till uttryck i att kollektivtrafiken blir attraktiv för allt fler, att framkomligheten förbättras och att det kommer att finnas möjlighet att utnyttja markområden som på grund av buller tidigare inte fått bebyggas.

Stadsplanering

Teknologin bakom Bussplanen möjliggör helt nya grepp inom stadsplanering. Stadens parker, vattennära miljöer och gamla stadsdelar kan ges nytt liv. Gångstråk och cykelstråk kan kompletteras med effektiv elektrifierad kollektivtrafik utan att den lugna miljön störs. Fordon kan köra inomhus och i miljöer som annars skulle störas av busstrafik. Bussarna kan klara branta backar på ett sätt som möjliggör nya planskilda korsningar utan de utrymmeskrävande ramper som spårbunden trafik behöver.