Laddplats, laddpunkt…?

Laddplats, laddpunkt, laddkabel, laddstolpe, laddbox, laddstation, laddström, laddeffekt, normalladdning, snabbladdning, induktions-laddning etc. -vad är vad?

Begreppsförvirringen ökar i elbilssverige. Vad är det vi egentligen försöker tala om när det gäller elbilar? Under senaste två- tre åren har begreppen som vi rör oss med mer förvirrat än klarställt situationen. Och inte nog med det. När det gäller elbilar, batterier och räckvidder m.m. är situationen likadan. Inte undra på att den potentielle elbilsköparen känner sig förvirrad och kanske hellre väljer en fossilbil även nästa gång ett byte kommer på tapeten. Beskeden som lämnas är ibland helt motsägelsefulla och felaktiga.

Elbil2020 som är en användarorganisation försöker se situationen ur användarens perspektiv och nedan skall vi pedagogiskt gå igenom begreppen och vad de står för. För det som kallas normalladdning och snabbladdning gäller:

En elbil kan laddas i ett vanligt 220 V jordat vägguttag. Därför säljs oftast elbilar med en sladd (som har en klump på sig), en sk. laddkabel. Klumpen sköter om att laddningen kan ske säkert då den både håller koll på bilen och vägguttaget. Framförallt ser den till att det finns en fungerande jordförbindelse, så att inte bilen blir strömförande. Det är alltså en skyddsfunktion och laddning fungerar utmärkt. I regel kan dessa sladdar ladda elbilar upp till så där en 12-13 A. Denna laddningsform går under benämningen Mod 2. Men det är bilens inbyggda laddare som sköter själva laddningen, dvs styr strömmen och avbryter laddningen då batteriet är fulladdat.

En elbil kan ladda vid en laddstolpe. Ofta ser man dessa på stan, vid ICA eller någon annan stans. En stolpe med en kontakt på och några lampor som antingen är gröna eller blå. Kontakten var från början en vanlig 220 V stickkontakt men börjar numera bytas ut mot kontakter av Typ 2. För att ladda behöver elbilsägaren bara ha med sig en kabel som har en sån kontakt i rätt ända. Laddningen stratas på lite olika sätt beroende på vem som äger och driver laddstolpen. I vissa fall behöver man skicka ett SMS i andra fall räcker det med att man viftar med ett plastkort i närheten av stolpen. Operatörerna börjar ta betalt för laddtjänsterna. Denna laddform går under benömningen Mod 3.

En laddbox på väggen kan vara bra. En fast laddbox med fast kabel kan vara bra för den som har en permanent parkeringsplats i ett garage eller hemma vid villan. Laddboxen är idag oftast smart så den kan styras från en telefon och läsas av. Användaren får information om pågående laddning, om den avbryts eller fel uppstår samt också hur mycket som laddats eller återstår att ladda. Laddboxen kan ha en fast kabel för anslutning till bilen och den är i regel av Mod 3 typ. Japanska bilar har laddkontakt av Typ 1 medan europeiska har laddkontakt Typ 2. Den senare är standard i Europa från 2017.

 En laddstation är flera laddpunkter. Ofta kan laddpunkterna bestå av flera laddstolpar med samma eller olika kontakter. Laddstationerna drivs i regel av nåon större operatör. I Sverige finns ex.vis CLEVER, Vattenfall, Fortum m.fl. so erbjuder laddning vid laddstationer. Stationen anger i regel vilken den största strömmen är som kan levereras. I normalfallet gäller 16A men även 32A och 64A kan också förekomma. Ibland står det om laddaren är tre-fasig. Då kan i bästa fall laddeffekerna bli upp mot 22 kW.

Laddström och laddeffekt. Elbilens batteri kan variera i storlek. En batteribil har allt mellan 20 kWh kapacitet till 90 kWh (Tesla) medan en ladd-hybrid har ett mindre batteri (runt 10-15 kWh). Normal laddas elbilen med 220 V enfas ström. Omriktning till likström, som batteriet vill ha görs i bilen. Den laddström som bilen drar blir varierande på hur bilens laddsystem bestämmer. 16A laddström ger som regel 3,3 kW laddeffekt medan 10A bara ger ca 2 kW. Ju högre ström desto större effekt och desto snabbare laddar bilen.

 Det finns nu ett hundratal snabbladdare i Sverige. Snabbladdarna kan användas av elbilar som har snabbladdningsmöjlighet och det är inte alla. Snabbladdningen sker genom två olika metoder (Den japanska CHAdeMO eller den Europeiska Combo CCS. Tesla har en egen variant.) Snabbladdningen sker som regel med 50 KW likström med spänningsnivå runt 400 V.

Snabbladdningen kan göras upp till 80% av batteriets kapacitet. Laddningen övervakas och framförallt får batteriet inte bli för varmt under laddningen. Laddningen går under benämningen Mod 4. Snabbladdnings-stationer börjar byggas ut längs motorvägar och kan närmast jämföras med traditionella mackar. Tiden för en 10 mils laddning är alltså runt 30 min. Kostnaden för laddningen varierar beroende på vem som driver stationen.

Ovanstående laddning kräver en sladd och kontakt med elnätet. Sladdlös laddning, s.k. induktionsladdning erbjuds nu vissa elbilar och kommer säkerligen att bli vanligare framöver. I detta fall placeras bilen över en liten platta som besår av en spole. En liknande spole under bilen kopplar sedan ihop magnetfälten och elen överförs trådlöst via luftgapet som är under bilen. Flera fördelar finns med detta. Ingen sladd behöver anslutas och det behövs inga stolpar vid vägkanten. Laddplattan kan grävas ner i marken m.m. och vandalisering minimeras.‹

Share on Facebook
Det här inlägget postades i ElBil2020. Bokmärk permalänken.