Bussplan Stockholm

Seminarium om visioner för elbussen i framtidens kollektivtrafik den 28 sept 2017

Seminariet som avhölls på Clarion Hotell i Stockholm samlade ett 50-tal intresserade.

 

 

 

 

Presentationerna återfinns i nedladdningsbara pdf-filer här:

Elbussen i omvärlden, städer och regioner: Ulo Maasing, Bussmagasinet. 1. Maasing Elbussar i världen

Erfarenheter från Linje 73 och linje 55 i Göteborg: Martin Spjern, Volvo Buss 2. Bussplan stockholm 20170928 MS Volvo kopia

Erfarenheter från Induktionsladdad demobuss i i Södertälje: Krister Thulin, Scania   3. laddhybrid på linje 755 kopia

Smart laddning för elbussar: Henrik Holmér, ABB. 4. Bussplan Stockholm_ABB eMobility_170928

Omställning av busstrafiken till eldrift. Vilka blir konsekvenserna?:Maria Xylia, KTH5. Maria Xylia_ElbussarStockholm20170928

Effektiv planering för elbussdrift:Johan Östling, RISE Viktoria6. EAEB Tool Line 60 Goteborg ver 20170901

Smart Biogas- ger 3 ggr längre körsgräcka: Sten Bergman, Elbil2020.7. Smart biogas

Förarlös busstrafik. Hur går det till?:Stefan Myhrberg, Ericsson8. Ericsson Connected Mobility 13ebus kopia

Smart finansiering av depåer, bussar och infrastruktur: Philp Ajina, InfraNode 9. Infranode – Bussplan Stockholm 2017 09 28

En vision hur busstrafiken i Stockholms innerstad skulle kunna se ut 2027: Sten Bergman, Elbil2020. 10. Bussvisionen

En sammanfattning av dagen och vägen framåt: Allan Larsson, ElecgriCITY: 11. Sammanfattning


Elbussar nu äntligen på väg.

elbuss_2_hpsSyftet med Bussplan Stockholm är att visa hur Stockholm under de närmaste tio åren kan byta ut 330 bussar i innerstadstrafiken mot eldrivna bussar och därmed erbjuda stockholmarna en busstrafik som är tyst och ren.

 

Genom omställning minskar

  • energiförbrukningen med mer än 70 procent,
  • utsläppen av koldioxid med 65 procent
  • utsläppen av kväveoxider och partiklar med cirka 90 procent.
  • bullret minskar radikalt – bussarna åstadkommer inte mer buller än vad som uppstår vid ett vanligt samtal.

Dessa miljömässiga förbättringar kan uppnås med fortsatt god ekonomi.

Stockholm kan bli en av de första huvudstäderna i världen att genomföra en genomgripande omläggning av busstrafiken för att skapa ett hållbart kollektivt transportsystem.


Elbussen i städer – bakgrund

Från demolinje 73 till Bussplan Stockholm

Stockholms läns landsting har beslutat att med början under hösten 2014 etablera linje 73 som en demolinje med eldrivna bussar (laddhybrider). Stockholm kommer därmed att vara först med en komplett linje med kommersiell elbuss-trafik med snabbladdning i den krets av städer som nu inleder övergången till eldrivna bussar.

För Stockholms läns landsting bör nästa steg vara att göra en plan för att ställa om hela innerstadstrafiken med start 2016. Då kommer elbussar att vara i serieproduktion med konkurrenskraftiga priser. De eldrivna bussarna ger helt nya förutsättningar att tackla den moderna stadens transportbehov. Med eldrift får man två-fyra gånger så lång körsträcka för samma mängd energi som vad man får med alternativa drivlinor och därtill radikalt minskade utsläpp och minskat buller.

busslinjer2. Hur genomförs förändringen?

Utbytet av nuvarande biogasbussar förslås ske linje för linje – med början på de linjer som är miljömässigt hårdast belastade.

Stockholms stads miljöförvaltning har tagit fram ett underlag för Bussplan Stockholm i form av en lista på busslinjer på ett 60-tal gator som lämpliga att elektrifiera med hänsyn till två faktorer:

  • luftkvalitetsförordningen miljökvalitetsnormer för partiklar (PM10) för att skydda människors hälsa samt att uppfylla krav i EU-direktivet 2008/50/EG.
  • bullernivåer (över 60-62 dBA dygnsekvivalent)

På denna lista finns gator som Hornsgatan, Götgatan, Folkungagatan, Kungsgatan, Sveavägen,  Sturegatan, Valhallavägen, Odengatan, Fleminggatan, Sankt Eriksgatan, Skeppsbron. Se bilaga 1.

Busslinjerna utrustas med snabbladdningsstationer vid ändhållplatserna (laddtid sex minuter). Det behövs mellan 70 och 90 laddningsstationer för att klara hela busstrafiken i Stockholm, dvs knappt tio installationer per år under tio år. Hållplatserna blir väderskyddade torg och inomhushållplatser.

Omställningen sker inom ramen för existerande linjesträckningar och tidtabeller. Ytterligare fördelar kan uppnås om/när linjenätet och tidtabeller justeras för att skapa optimal nytta av den nya teknologin. Nuvarande gasdrivna bussar i innerstadstrafik ersätts när de är föråldrade eller används för förstärkningstrafik eller flyttas för att betjäna busslinjer med längre sträckning och mindre tättbefolkade områden utanför innerstaden.

Förnyelsen av bussflottan sker på grundval av den upphandling som gäller i dag för busstrafiken i innerstaden. Inköp av bussar sker under konkurrens mellan många bussleverantörer och leverantörer av laddningsstationer. Det kommer inte att behövas några extra bussar eller ändrade tidtabellen på grund av den nya teknologin.

  1. Omställningen i praktiken: Hornsgatan

Om Stockholms läns landsting antar Bussplan Stockholm kan Hornsgatan från och med sommaren 2016 bli en av de första gatorna med tyst och ren busstrafik.

Hornsgatan på Söder passeras av busslinjerna 43, 55 och 66, som trafikeras med 25 bussar. Första bussen passerar kl. 04.58 på morgonen och sista bussen stannar vid hållplats Sofia kl. 00.31 på natten.

Från och med sommaren 2016 kan Hornsgatan komma att trafikeras av 25 tysta elbussar med radikalt sänkta utsläpp; de nuvarande bussarna flyttas då till andra linjer, som inte går genom lika tättbebyggda områden som innerstaden.

Ljudet från bussarna kommer att störa lika lite som ljudet från ett vanligt samtal från förbipasserande gångtrafik. Inga avgasemissioner kommer att förekomma och inbromsningar sker helt elektriskt (utom vid nödbromsning) på ett sätt som gör att bussarna inte emitterar några partiklar från bromsbeläggen.

  1. Vilka blir miljövinsterna på dessa tio busslinjer?

WSP har gjort en utvärdering av miljöeffekterna av användning av biogasbussar respektive nya plug-in och elbussar på de tio busslinjerna i Stockholms innerstad, vilka redovisas i WSP rapporten. Jämförelsen visar att energiförbrukningen minskar med cirka 70 procent och utsläppen av koldioxid minskar med drygt 65 procent när man ersätter gasbussar med eldrivna bussar.

CO2

Ton

Energi
Miljoner kWh
Buller
db
Gasbussar Biogas (Euro VI) 3238 39 80
Plug-in/elbussar (Euro VI) 1126 12 65

 

Dessa miljömässiga vinster har omräknats i samhällsekonomiska vinster i tabellen nedan enligt ASEK och enligt (ET 2013:6). För buller har kostnaderna beräknats enligt Trafikverkets rapport [Tystare stadsbussar – kravställning vid upphandling för minskat källbuller[1]].

Exempel

Kostnad för Linje 1

Buller

kr/km

CO2

kr/km

Gasbussar (Euro VI) 3,79 0,59
Plug-in/elbussar (Euro VI) 2,05 0,22

 

Samhällskostnaden minskar överlag redan med de förutsättningar som kan erbjudas idag. Utvecklingen går snabbt framåt och skillnaden förväntas öka ytterligare till fördel för elektrifierade fordon. Se mer information om de ekonomiska effekterna för trafikföretag och samhällsekonomiska effekter, se bilaga 2.

  1. Hur ställa om från biogas till eldrift?

Övergången från diesel till biogas har inneburit ett stort miljömässigt framsteg. Nu finns det möjlighet att ta ett nytt steg. Den biogasproduktion som i dag finns för Stockholms innerstadsbussar kan användas med tre gånger högre effektivitet för elektriskt drivna bussar jämfört med bussar med konventionella biogasmotorer. Det är detta som beskrivs som ”smart biogas”.

Två tekniklösningar kan användas: a) högeffektiva moderna gasturbiner för centraliserad kraftvärmeproduktion, b) lokal småskalig kraftvärmeproduktion med förbränningsmotor-generatorset för jordbruk.

Ytterligare en fördel är att denna biogasbaserade el även kan användas för den spårbundna trafiken i Stockholm.

  1. Resultatet av omställningen
  • Ekonomisk hållbarhet

Den ekonomiska hållbarheten tar sig uttryck i att kollektivtrafiken kan leverera mer värden för samma pris. Det gäller nytta för passagerarna i form av lägre buller, lägre emissioner och minskad stress. Omställningen ger också bättre arbetsmiljö för bussförarna, underlättar rekrytering och ökar engagemanget.

  • Miljöfördelar

Elektrifieringen är en förutsättning för att landstinget och staden ska uppfylla gällande energi- och klimatmål för 2020 och de nya som är på väg att etableras för 2030.  Det gäller energiförbrukning, emissioner och buller.

  • Social hållbarhet

Den sociala hållbarheten kommer till uttryck i att kollektivtrafiken blir attraktiv för allt fler, att framkomligheten förbättras och att det kommer att finnas möjlighet att utnyttja markområden som pga buller tidigare inte fått bebyggas.

  • Stadsplanering

Teknologin bakom Bussplanen möjliggör helt nya grepp inom stadsplanering. Stadens parker, vattennära miljöer och gamla stadsdelar kan ges nytt liv. Gångstråk och cykelstråk kan kompletteras med effektiv elektrifierad kollektivtrafik utan att den lugna miljön störs. Fordon kan köra inomhus och i miljöer som annars skulle störas av busstrafik. Bussarna kan klara branta backar på ett sätt som möjliggör nya planskilda korsningar utan de utrymmeskrävande ramper som spårbunden trafik behöver.

  1. Bussplan Stockholm – underlag för politiska initiativ

Bussplan Stockholm har tagits fram av Sjöstadsföreningen i samarbete med ElBil2020 i Hammarby Sjöstad. Den är en fortsättning på de senaste årens arbete att få till stånd en demolinje för elbussar. Underlag för planen har levererats av Stockholms stads miljöförvaltning (prioriterade busslinjer), bussar (Volvo), laddstationer (Vattenfall) och WSP (effektberäkningar).

Bussplan Stockholm överlämnas nu till partierna i Stockholms läns landsting och i Stockholms stad som underlag för politiska initiativ under den kommande mandatperioden.

Planen görs samtidigt offentlig för att ge den intresserade allmänheten möjlighet att engagera sig i detta projekt för en radikal förbättring av trafikmiljön.

[1] Vi har valt att använda värdena från en ”trafikled” vilket är ca 50 % lägre än det ”centrala stråket”.

Share on Facebook